Drömmar. Och leva här och nu.

Hej Anna här!!
Tack för att ni läser min blogg.
Idag vaknade jag med ett leende på läpparna. Jag har haft mycket harm under dessa år, trott att alla är emot mig, inte litat på min känsla. Jag har varit med om mycket förtryck.
Men känner att det har börjat släppa. För jag måste ändå leva. Och då menar jag inte överleva som jag har trott innan. Att jag måste leva för att överleva. Utan det jag menar är att delta i nuet. För jag vill vara lycklig och lycka finner jag här och nu. Jag har drömt väldigt vackra drömmar senaste tiden. Jag och mina syskon var med om förtryck. Att utsättas för förtryck påverkar ens vardag fruktansvärt och det blir en plåga att leva. Man blir mentalsjuk av att vara med om förtryck. Man tappar greppet och faller ner i sån otrolig mörker. Jag fick alltid höra att jag inte dög, att jag var ett äckel, dem kallade till och med mig för ha. Jag fick alltid höra att det inte gick att lita på mig. Det skadade min självbild väldigt mycket, när jag var 20 år blev jag indragen i psykiatrin trots att jag precis hade blivit lycklig. Men soc min soc handläggare ville inte se att jag hade blivit det. Jag kom ihåg att jag kände mig så smutsig och äcklig av att gå till psykiatrin det var så oproffsiga människor där. Manipulerande människor lyckades separera på mig och min största kärlek. För dem var så avundsjuka och kalla och negativa, men på något sätt så ser jag att jag LÄT dem gör DET på mig. Att jag inte kunde ha självrespekt själv att se att jag klarar mitt liv själv. Hur som så har jag mycket sår ifrån mitt förflutna.
Jag har insett hur och vilka slags människor jag vill ha i mitt liv, det är människor som inte skapar drama iaf, och jag kan säga till er att om ni är en person som skapar drama så är jag eller gud inte arg på er. Ni är sjuka just nu och ni behöver Guds närvaro. Det tar tid att läka. Men ni måste VILJA läka och TILLÅTA er att läka. Det går att leva ett värdigt liv efter depression. Jag har levt på botten och börjar känna mig lycklig nu efter 20 år med psykisk terror.
Hur mår ni idag? Vad är det som tynger er? Hur vill ni må? Vad har ni för drömmar? Ni vet allt detta räknas mest. Det är det som är det viktigaste vart ni vill komma och vad era drömmar är. Livet kan vara så fruktansvärt jobbigt och svårt så det är helt sjukt men det blir bättre.
Det kan ta decennier men det blir bättre.

Jag skriver drömdagbok just nu.
Jag drömmer så vackra drömmar. Om sammankomst och att jag är på vackra ställen i världen. Det är så fint.

Annas blogginlägg:

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---